Otoliten

Projekt

Här finner du information om en del av Otolitens pågående och avslutade projekt.
Home Study Course 

Ge kniven vidare 2.0

utbildning

Avslutade projekt

Ge Kniven Vidare 1.0

Text Anna Oldeaus

Ge Kniven Vidare initierades under 2013. Kampanjen är ett samarbete mellan Sveriges underläkarföreningar inom opererande specialiteter (Öron-, näs- och hals, Gynekologi, Ortopedi, Barnkirurgi, Allmän kirurgi och Urologi) och syftar till att sätta fokus på och förbättra den kirurgiska utbildningen genom att:

  • Skapa en konstruktiv debatt om kirurgisk utbildning
  • Ge inspiration till ett bra utbildningsklimat
  • Stödja ST-läkaren och handledaren vid kirurgiska utbildningsmoment

Kampanjen kom till efter inspiration från danska underläkarföreningar, där man såg att stundande pensionsavgångar utgjorde ett hot mot kompetensöverföring. Även i Sverige ses inom snar framtid stora pensionsavgångar och brist på specialister, samtidigt som produktionskraven ökar. Det är mycket angeläget att se över utbildningsrutiner för att hinna säkra framtidens kompetens. ST-utbildningen rymmer krav på kirurgisk utveckling, praktiska liksom teoretiska inlärningsmoment och kurser samt sido- och jourtjänstgöring. Den knappa tiden i kombination med ständiga sparbeting och brist på sjuksköterskekurser ställer allt högre krav på struktur och planering, Frågan om krav på  fortbildning för specialister diskuteras, vilket även ökar behovet av ett effektivt patientsäkert utbildningsklimat.

Under kampanjåret har representanter för Ge Kniven Vidare utsetts på ÖNH-kliniker runt om i Sverige. Representanterna har försetts med kommunikationskort och informationsmaterial. Tillsammans har vi velat sprida goda exempel och skapa en konstruktiv förändringsmiljö för den kirurgiska utbildningen. Ge Kniven Vidare har även anordnat en paneldebatt under Framtidens Specialistläkare 2014 samt deltagit med en poster under Surgicon 2013. Då det uppdagades att anatomikunskapen brast bland ST-läkare tog Otoliten initiativ till en pilotutbildning i grundläggande kirurgisk anatomi för ÖNH-läkare. Det resulterade under våren 2015 i en kombinerad webb- och workshoputbildning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Baslinjen

Inför kampanjen gjordes en nulägesanalys med en webbenkät för att undersöka vad ÖNHSverige ansåg om rådande utbildningsklimat. Resultatet redovisades i ÖNH-tidskrift nr. 2/2014. Det framkom att både handledare och adepter såg brister i den kirurgiska träningen och att de inte upplevde att utbildningen på den egna kliniken motsvarade uppfattningen om hur det borde se ut. Man önskade involvera ST-läkare i operationsplaneringen samt att samla ingrepp och ha en inlärningstrappa.

Uppföljningen

Under vintern 2014/2015 gjordes en uppföljande enkät, där samma frågor gällande kirurgisk utbildning ställdes till specialister och utbildningsläkare runt om i Sverige. Enkäten syftade till att se om det hade uppstått trendbrott gällande utbildningssituationen. Efter påminnelse svarade 43 specialister och 51 utbildningsläkare. Webbenkäten gick ut via SFOHHs mail-lista.

Handledarnas enkätsvar

På 79 % av de svarandes kliniker har kampanjen uppmärksammats. Handledarna upplever i uppföljningsenkäten att utbildningsläkarna fortfarande brister i teoretisk förberedelse inför operation samt att de inte kommunicerar förväntningar och önskemål om inlärningsmoment.

En ökande andel av handledarna (2013: 38.7 %, 2015: 72.1 %) anser dock att den kirurgiska utbildningen på kliniken motsvarar uppfattningen om hur en kirurgisk utbildning bör se ut. Allt fler kliniker har upprättat målbeskrivningar för utbildningsläkare samt förbättrat kontinuiteten vad det gäller att utbildningsläkaren skriver in och ut de patienter, som de ska vara med och operera. Utbildningsläkare får alltid eller oftast (72.1 %) vara med vid komplicerade operationer och får då möjlighet att göra delmoment (65.8 %). Andelen har inte ökat under kampanjen.

Andelen handledare som känner sig väl insatta i utbildningsläkarens kirurgiska utveckling har ökat från 70.9 till 83.7%

Utbildningsläkarnas enkätsvar

Även om handledarna blivit nöjdare, är det oförändrat varannan utbildningsläkare som uppger att den kirurgiska utbildningen inte motsvarar deras förväntningar. Bland positiva förändringar uppger man bl.a i större utsträckning än tidigare, att man preoperativt diskuterar ev riskfyllda och svåra kirurgiska moment med handledaren.

Var fjärde utbildningsläkare (25.5 %) uppger dock att de sällan eller aldrig (!) läser på respektive operation teoretiskt i förväg.

Man kan notera en ökning av andelen svarande som känner sig bekväma med rak bronkoskopi (60% fler), flexibel bronkoskopi (22% fler), rak esofagoskopi (37% fler) och konkotomi (35% fler). Eventuell förbättring efterfrågades inom ytterligare 14 ingrepp, där skillnaden i samtliga fall var små (0-10%).

Goda exempel

På vissa kliniker som lyft kampanjen har man lyckats genomföra schemaändringar som möjliggör kontinuitet och volym på operation. Dessutom regelmässiga genomgångar pre- och postoperativt mellan senior kollega och adept, där man kunnat ge litteraturförslag, tekniska tips och gjort en fördelning av delmoment under operation. Därutöver har man på ett bättre sätt kopplat mål med lärandet inför varje operation. Man nämner också ett mer systematiskt utnyttjande av öppenvårdskirurgin på länsdelssjukhus, fler 4-händiga operationer samt system med ”trach-sökare” för utbildning vid varje tracheostomi.

Förslag till förbättringar

I fler av de svarandes verksamheter ser man hårda produktionskrav som hinder för ett gott utbildningsklimat. Man efterfrågar mer tid för 4-händiga operationer och bättre tillvaratagande av operationsresurser i syfte att skapa en god utbildning. I strävan efter minskade väntelistor riskerar ST-läkaren att stagnera vid ingrepp som redan behärskas och en handledarkompetent specialist står ensam vid utbildningsfall. En framgångsfaktor i deta skulle vara en mer genomtänkt schemaläggning och operationsplanering, för att handledare och adept ska kunne operera sida vid sida under en längre period. Tillsammans kan en inlärningstrappa planeras, där man steg för steg behärskar mer komplexa ingrepp. Man önskar även samla ingrepp för möjlighet till repetition, reflektion och en kortare väg till färdighet. Detta kunde medföra en kirurgisk träning med tydligare struktur, där uppnådda mål kan bockas av och synliggöras för samtliga kollegor genom underskrivna “körkort”. Andra återkommande faktorer som påverkar utbildningsklimatet är den lokala inställningen till utbildning. En öppen, prestigelös attityd med kontinuerliga diskussioner anses framgångsrikt.

Urval av framgångsfaktorer hos svarande kliniker

Att ST-läkare finns med på samtliga ingrepp och assisterar eller opererar

Flexibilitet med resurser, så att ST vb kan frigöras från mottagn/jour för att delta på op.

Engagemang i utbildningen hos operationsplanerande ssk

Standardiserade operationstekniker för de flesta ingrepp

Fokus på kompetensöverföring trots brist på operationslag

Tillgång till bronkoskopisimulator

Strukturerad ST-utbildning fär man följer en sektion per år

Stor volym på avancerade ingrepp

Framtiden

Om ÖNH även framöver ska vara en bred och självständig kirurgisk specialitet, är det av yttersta vika att vi erbjuder framtiden specialistläkare en gedigen utbildning i toppklass. Inom Otoliten hoppas vi därför att arbetet med kontinuerlig klinisk utbildning fortskrider. Engagement och drivkraft måste komma från ST-läkare, handleddare och organisation tillsammans. Förbättringsutrymme finns vad fäller struktur och aktiv planering för optimering av resurser i framtiden hälso- och sjukvård. Längre sammanhållna kliniska placeringar med skriftliga inlärningsmål och kontinuitet mellan handledare och adept rekommenderas.

Förbättringsförslag

  • Tydligare plan för basal kirurgisk träning (obligatorisk kurs?) samt uppnådda ST-mål
  • Nyttja den kirurgiska loggboken
  • Ökad kontinuitet – handledare/adept på operation
  • Strukturerad schemaläggning och operationsplanering
  • Pre- och postoperativ genomgång med senior kollega
  • Ökad acceptans hos op-/anestesipersonal för att låta utbildning ta tid
  • Bättre teoretisk föreberedelse av adept gällande anatomi och teknik inför operation
  • Mer intensiv utbildning på ett avsnitt i taget – längre placeringar
  • Parallella mottagningar (adept/handledare)
  • Adepten får ta ett PAL-ansvar för de patienter som den ska vara med och operera
  • Tillgång till temporalbensborrning

Anatomikurs 29-30 januari 2015
Kirurgiska Spatier

Vårterminen 2015 gavs Otolitens egen anatomikurs, riktad till blivande ÖNH-läkare med fokus på kirurguska spatiet. Kursen innefattande 4 föreläsningar via weblänk (hittas under “ST-utbildning”), på tema grundläggande ÖNH-anatomi, öra, näsa-bihålor och hals. Dessa föreläsningar finns inspelade så att föreningens medlemmar ska kunna repetera anatomi när det passar. Därefter hölls en 2-dagar anatomi workshop på Sahlgrenska i Göteborg, ledd av specialistläkare Ingrid Rudberg. Workshopen innefattade dissektion och seminarier med demo, radiologi och anataomiquiz, Kursen avslutades med en muliple choice hemtenta och kursdeltagarna som klarat denna fick intyg på uppnädda delmål för socialstyrelsen.

Munslemhinneförändringar
Diagnostik och handläggning för ÖNH-läkare
Genomfördes 2012-04-23 — 25

En fallorienterad 3 dagar lång utbildning som omfattar munhålans sjukdomar – både benigna och maligna – där deltagaren bygger upp en egen kunskapsdatabas över hur olika tillstånd ser och beter sig, för att sedan kunna känna igen dem när man stöter på dem i kliniken. Kursen syftar till att täcka den kunskapslucka som kan finnas mellan den medicinska och den odontologiska utbildningen. Som läkare inom framför allt öron-, näsa-, hals-specialiteten, men också inom t ex allmänmedicin, undersöker man patienter i munhålan men det har under de senaste åren saknats en formell utbildning kring munhålans sjukdomar för läkare.

Kursen tar upp delmål 8 (handläggning, diagnostik och behandling av sjukdomar i munhålan) och delvis delmål 10 (handläggning av vanliga och viktiga godartade sjukdomarna i mjukdelarna) i Socialstyrelsens målbeskrivning för ST-läkare inom öron-, näs- och halssjukdomar.

Målsättningen med kursen är att förmedla och diskutera etiologi, diagnostik, behandling samt prognos för de vanligaste förekommande slemhinneförändringarna i munhåla och angränsande vävnader, t ex lichen, erytroplakier, skivepitelcancer mm. Man kommer att gå igenom Oral cancer – klinisk orientering, Klinisk diagnostik, Multidisciplinär konferens, Etik och behandling, Uppföljning, Livskvalitet. Man kommer att betona betydelsen av tidig diagnostik av oralcancer för livskvalitet och behandling och ge kursdeltagarna insikt i och förståelse för histopatologisk diagnostik av munslemhinneförändringar. Kursen kommer att innefatta ett diagnostiskt prov vid början av kursen och en examination i form av falldiskussioner i slutet.

Kursens ramschema består av en dag maligna sjukdomar och två dagar benigna sjukdomar.

X